måndag 30 mars 2009

#1 This Mortal Coil "Blood" [1991]

Hypotesen "om man bara fick ta med sig en skiva till en öde ö, vilken skulle det vara?" försvann i och med mp3-formatet känns det som men denna skiva är den skiva jag inte skulle kunna leva utan.

TMC var skivbolaget 4ADs grundare Ivo Watts-Russel's egna projekt med producenten John Fryer och var ett löst kollektiv med artister som släppte skivor på 4AD eller som lät som 4AD-artister. Medlemmar från band/artister som Dead Can Dance, Cocteau Twins, Pixies, Breathless, Shellyan Orphan, Modern English, Heidi Berry, Louise Rutkowski, The Wolfgang Press, Cindytalk, Magazine, Colourbox ec

Oavsett om det var covers (t.ex. Tim Buckley och Big Star upptäckte jag genom TMC) eller egna stycken så lät det alltid vackert, sorgligt och suggestivt. Jag har upptäckt många andra artister genom TMC vackra coverval och The Apartments låt "Mr Somewhere", The Rain Parade's "Carolyn's Song" och Syd Barrett's "Late Night" är minst lika bra som originallåtarna och "You and your sister" med Kim Deal och Tanya Donelly är sååå underbar.

Watts-Russell hade förklarat redan innan skivan släpptes att det bara skulle bli tre skivor med This Mortal Coil och Blood blev avslutningsskivan. 1998 kom Ivo's projekt med Louise Rutkowski "The Hope Blister" med covers på bl.a. Cranes, Brian Eno, Slowdive och John Cale som var en glädje för mig eftersom jag önskar att det kunde finnas fler band som This Mortal Coil. Piano Magic är dock ett band idag som går i TMC's fotspår.

This Mortal Coil's skiva kom i en kritisk period i mitt liv där jag verkligen behövde denna form av upplyftande melankoli och jag kan aldrig, aldrig, aldrig tröttna på detta mästerverk.

Tony Ågren

6 kommentarer:

Andy A. sa...

Ojdå! För mig ett helt okänd band! Trodde man inte om någon #1:a... Skall definitivt kollas upp!

Johan Z sa...

Wow, vi spelade en del "Coil" på våra klubbar i Sthlm i början på nittiotalet men jag kan inte påstå att jag lyssnat på dem sedan dess.
Oväntad, men kanske inte oförtjänt 1:a.

tony agren sa...

självklart inte oförtjänt etta, men de är oförtjänt okända och alla tim buckley eller singersongwriter-artister har ofta hämtat mycket inspiration från tmc

Frans sa...

Gillar särskilt mycket hur låtarna slidar in i varandra på ett konceptalbum-maner. Sen är ju samplade spädbarn alltid vågat. Some like - some don't. I den här deppiga kontexten blir det oemotståndligt.

Andy A. sa...

...och kanske inte lika helgjutet i Steve Vai's Ya Yo Gakk från "Alien Love Secrets".

Fan vad jag älskar Vai förresten! Sjukt att jag inte har med honom på min lista...

hellas sa...

Fan vad jag vill tacka för bloggen. Och att den fortfarande finns kvar. Gjorde de aldrig när den fortfarande var aktiv, men så mycket BRA musiktips jag fått här har inte hänt innan.

Swans är snudd på (förra) årtiondes fetaste tips. Biljetter bokade.

Bugar.