Lyssnade sjukt mycket på RHCP 1991-92. Björn (eller var det Henke?) eldade upp mina RHCP-brallor (!) efter en spritfest i Blekinge. Sedan tog det slut, eller nästan i alla fall. Men när man återvänder inser man att det är ett jävla mästerverk. Spretigt, queer, stenhårt, smekande, melankoliskt, sprattlande, groovy... En av de mest givna plattorna. Också den enskilda skiva som jag ägt flest ex av (4) i tät konkurrens med Violator (3), som blivit utlånade och återköpta efter sorgetidens utgång.
3 kommentarer:
På tal om brallor Frans...
Man skulle inte kunna få tillbaka sina svarta "rock"-jeans :D
/J-Boy!
Grymt bra! Skandal att denna inte är med på min lista... fast det finns ju så många grymma plattor. Jobbigt!
Nåväl, hade vi kört en 60-lista hade den varit given.
RHCP är världens, genom tiderna näst sämsta band.
Skicka en kommentar