Vackert och roligt, experimentellt och lekfullt. Schyssta beats, samplingar (att bygga en låt, Close to the Edit, på en bils startmotor är grymt bra) oljudssymfonier etc. Prodigys låt firestarter skulle inte vara något utan art of noise samplingen. Detta är en skiva som formade min musiksmak tror jag. Jag var helt fascinerad av strukturen och avigheten. Filmmusik för mardrömmar och vackra minnen och galenpanna i ett. Bandet var först "hemligt" men efter ett tag visade det sig att det var musikerna och journalisterna Anne Dudley, JJ Jeczalik, Paul Morley, Gary Langan och ZTTägaren Trevor Horn.
Ännu ett debutalbum, varför är debutalbum oftast bäst? AON gjorde bra skivor efter den här också men är nog tyvärr mest kända för sin cover på prince låt kiss med Tom Jones som inte låter så mycket Art of Noise.
Anne Dudley sysslar mest med filmmusik idag när hon inte gör stråkar till Pet Shop Boys och den snygga pianoslingan i Pulp's This is hardcore och de andra har jag ingen aning om vad de gör idag.
tisdag 20 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Bäste Tony, du måste börja använda lite fler stora bokstäver, kiss med litet k ger mig både rysningar och varma...
Men Låten Kiss Är Ju Ganska Kass Med tom jones. varför bry sig.
Skicka en kommentar