söndag 30 mars 2008

#16 Yo La Tengo "And Then Nothing Turned Itself Inside-Out" [2000]

Det blir tråkigare ju längre man väntar. Det blir tråkigare ju närmare toppen man kommer. Det blir tråkigare utan vräkiga gitarrer. Det blir tråkigare ju mindre som händer. Men så händer nåt ändå. Ingenting vänder sig ut-och-in.

Luften är elektropur nu. Rynkorna har försvunnit och jag är inte det minsta svullen. Nu är då. Jag kan varva med "Fakebook" eller "Little Honda"-epn om jag vill ha variation. Eller med vadsomhelst annat efter 1990 utom "Summer Sun", för där hade de lite för bråttom med att hasa sig fram.
Tira, Ira! Sweet Georgia Tant Brun. Nu har jag det - jag pensionerar mig, så blir jag ung på nytt! Du kan servera silvertéet nu, James.

3 kommentarer:

Frans sa...

Så mycket, så kort. Nu?

Andy A. sa...

fin platta indeed... framför allt inledningsspåret... suggestivt.

Andy A. sa...

...och appropå "suggestivt" - väldigt passande omslag, kände jag att jag var tvungen att tillägga.