Sena reflektioner om rum och musik - del 1
Naturromantisk längtan förde mig med några vänner en tidig höstmorgon till rastplatsen Piraten någon kilometer norr om Brösarp. Platsen har säkerligen någonstans beskrivits i en turistpublikation som en gateway till Österlen. I omgivningarna möts Österlens öppna vidder med det kuperade och säregna bokskogslandskapet i Verkeåns dalgång.
Själva rastplatsen var dock denna morgon övergiven. Ett lätt regn vätte asfalten som till stora delar var täckt av bränt gummi. Den omgivande skogen var en sådan "skog vid rastplats" som under min egen uppväxt alltid var genomborrad av små korta stigar som slutade i ett snår som draperats av toalettpapper. Vid skogskanten stod en övergiven bil, en opel, vars rutor slagits sönder och vars inre sedan fyllts med drivved från rastplatsens besökare.
Landsvägen ett litet stycke bort var nästan helt otrafikerad. Jag hoppades lite på att den Volvo med vinge vi sett parkerad utanför en gård tidigare under morgonen skulle göra entre. I ena hörnet av rastplatsen fanns en toalett. På byggnaden hade någon med stora och hafsiga bokstäver sprejat "Children of the bong".
Jag hade velat återvända just dit en sådan morgon för att mitt på parkeringen låta sätta children of the bong, children of the bongs biologiska föräldrar och den övergivna opeln i mitt knä. När vi kommit till ro skulle gigantiska högtalare höja sig över träden och vi skulle sköljas över av inledningen av First breath after coma.
Är skivans ordlösa melankoli och desperation tillräckliga för att de alla skall sitta kvar i mitt knä skivan ut? Kommer de förstå varför jag just här vill ha deras sällskap?
3 kommentarer:
Jag ryser av tanken på Children of the bongs BIOLOGISKA föräldrar. Vi får hoppas att de inte fyllt lungorna med för mycket bränt gummi för att vara mottagliga för Björn, Explosions in the Sky och lite hederlig naturromantik. Det kommer väl en del 2?
Lysande! Vill du gifta dig med mig?
Ser fram emot del 2 och Explosionernas senaste vax... blev hyllat i en känd svensk musiktidning härförleden, dock inte på lika vackert vis som denna.
Skicka en kommentar