Minimalism eller minimalistisk postrock. Labradfords viskande sång, tassande twang-gitarrer, analoga ljudmattor och klassiska stråkelement skapar ett harmoniskt men samtidigt oerhört melankoliskt rum i ljudbilden. Snygga titlar som "Scenic Recovery" och "Lake Speed" förklarar ljudbilden rätt bra. Den här skivan är övergången från deras mer spacerock/shoegaze till modern klassisk minimalism och hittar en bra blandning av deras båda stilar. Efter den här skivan har Labradford släppt tre skivor, mer och mer klassiskt och minimalistiskt orienterade utan vokala inslag. Mogwai och Sigur Ros är två skilda band men helt klar är båda inspirerade av Labradfords musik dock når ingen av dem samma melankoli som Labradford ála 1996. Labradford har inte släppt någon skiva sen 2001 men tack och lov släpper den ena halvan skivor under namnet Pan American som är en mer elektroniskt utveckling av Labradford ...men jag skulle behöva en ny Labradfordskiva snart!
4 kommentarer:
Fantastisk skiva, oerhört "viktigt" band (låter otäckt pretentiöst). Kranky är en ovärdelig kulturinstitution. Men är inte Prazision en bättre platta? Det här är en av anledningarna till att postrock-mekka borde ligga någonstans vid de stora sjöarna.
Hade hört namnet tidigare men aldrig musiken... kände att det borde passa mig och kollade därför runt lite på YouTube. Fick dock mest upp träffar på en basketlirare... Anyway, denna filmsekvens är fin... suggestiv. Vet inte om det är någon originalvideo eller något fans hopkok. Ni kanske vet?
http://uk.youtube.com/watch?v=WfFdk7vngvQ&feature=related
Prazision är också en mycket bra skiva (som alla Labradfords skivor) men den här är ändå mer "helgjuten". E Luxo So är också oerhört bra instrumentaldepp. Musiken från den används frekvent i isländska/danska-filmen "Voksne Manniskor/Dark Horse...En film som är gjord av den isländske artisten "Slowblow" som också är ett bra band...bla bla
Andy! underbar video du länkade :)
Skicka en kommentar