När det handlar om låttexter finns det för mig ingen större än Neil Young. Han har en unik förmåga att skriva hjärtedrabbande och kraftfullt och med ett så pass direkt och okomplicerat språk att till och med en fjärdeklassare förstår (eller när det nu är man introduceras för skolengelskan nu för tiden). Lägg därtill hans röst. Inte nog med att den övertygar i samtliga berättelser (även i de mest klichéartade stroferna), dessutom är den i det närmaste intakt efter snart ett halvt sekels countryrockande. Såg honom i Köpenhamn i våras och även om totalupplevelsen fick sig en och annan törn av de överdrivet långdragna gitarrsolona så var fascinationen desto större över just ungdomligheten i den gamles röst. Nästan i Massey Hall-klass faktiskt.
Och plattan då? Tja, inte så mycket att orda om. Hans bästa och givetvis ett mästerverk.
3 kommentarer:
old man take a look at my shoes...
Just det ja! Frans va? Anyhow, feluppfattade textrader är ju ett digert ämne i sig; min värsta måste ju vara inför släppet av Built to Spills Ancient Melodies of the Future då jag gick omkring och sjöng "Fly around like green little men" i flera veckor innan plattan väl släpptes... då jag blev smärtsamt upplyst om verklighetens "Fly around my pretty little miss".
Tycker dock fortfarande att min tolkning var bättre.
hvad jeg ledte efter, tak
Skicka en kommentar