Tony Dekker i Great Lake Swimmers är en sångare som verkligen fångade mig direkt när jag hörde deras debut. En otroligt fängslande röst fylld av vemod och ensamhet. Debuten hade några riktiga gulkorn men var ojämn och lite havtaskigt proucerad. Denna uppföljare däremot är en jämn och välproducerad njutning. Man skulle väl kunna beskriva musiken som Neil Young på metadon. Det är hur som helst vackert och sorgligt. En helt fantastisk skiva helt enkelt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kommer ihåg det här från årsbästa 2005, men att det skulle vara SÅ bra, det förstod jag aldrig...
Shit, detta har jag inte ens hört talas om. Skall genast kollas upp!
Skicka en kommentar