#13 Metallica "s/t" [1991]

Varning för nackspärr!
För mig blev "The Black Album" inkörsporten till hårdrockens depraverade värld. Metallica hade här ett coolt, tungt, slimmat och vemodigt sound och det tilltalade mig. Efter detta var steget inte långt till Soundgarden, Temple Of The Dog, Tool och till och med Panthera. Men inget av dessa band tilltalar så många som Metallicas svarta. Tror man kan hitta den i såväl småbarnfamiljers avspärrade CD-samling som i tonårskillens och tjejens rosaIpod. Garanterat hittar man den i Hi-Fiklubbens lyssningrum.

Metallicas tidigare fans måste tyckt att detta var en riktig sell-out när den kom. Här öppnas dörren för dem som tidigare bara stod utanför och lyssnade och inte vågade stiga in för att tempot var för högt och tonen för aggressiv. Nu fanns det helt plötsligt något sårbart och inbjudande i Metallicas musik. Inte i alla låtar, men nästan.

Även här är singellistan grym:
* "Enter Sandman" – 1991
* "Don't Tread On Me" - 1991
* "The Unforgiven" – 1991
* "Nothing Else Matters" – 1992
* "Wherever I May Roam" – 1992
* "Sad But True" – 1992
Det du mormor. Det är nackspärrsvarning.